Om oss

Här börjar vår historia

När pumparna tystnade 1968 fylldes Tuna Hästbergs gruva långsamt med vatten och tystnad. Femton år senare hade sjöarna nått sin nivå, och platsen blev ett stängt minne. Tills några gymnasiekillar i slutet av 1990-talet hittade en liten öppning i marken och kröp in. De bar pannlampor, karta och ett löfte till varandra: inget är omöjligt, vissa saker tar bara lite längre tid.

Det som först var ett hemligt äventyr blev snart ett uppdrag, gångar ritades av, väggar lästes som böcker. De första organiserade dykningarna i de kristallklara sjöarna gjordes år 2000. Ute på området lastades skräp upp i containrar, hundratals ton som rensades bort för att låta historien komma fram igen. En förening, Baggbodykarna startades och allt arbete var ideellt. Varenda krona som råkade komma in gick tillbaka till platsen. Steg för steg växte inte bara kunskapen om gruvan, utan också drömmen om att fler skulle få uppleva den.

Från hemlig lekplats till besöksmål

Från 2005 tog drömmen form. Idén om ett besöksmål krävde struktur, säkerhet och en tydlig kompass. 2009 bildades Äventyrsgruvan som ekonomisk förening. Åren som följde handlade om att bygga upp en trygg upplevelse utan att tämja miljön. Principen var enkel men krävande: anpassa besökaren till gruvan, inte gruvan till besökaren. 2011 invigdes Äventyrsgruvan som och de första guidade turerna i de torra delarna blev verklighet. Samtidigt växte en internationellt uppmärksammad dykanläggning fram, med bryggor, värmeytor och gasfyllning för avancerad gruvdykning. Det var fortfarande samma tankar som gällde. Inget är omöjligt. Vissa saker tar bara lite längre tid.

Under 2010-talet förfinades upplevelsen. Via ferrata längs bergväggar som skimrar i järn. Hängbroar och zipline över en sjö som speglar lampornas stråk som stjärnor. Tydliga rutiner och utbildade guider, men alltid med gruvans råa själ i centrum. Människor som aldrig trott sig vara äventyrare blev det, med hjälp av ett rep, en hjälm och en hand som visar vägen i mörkret.

Scenen som lät stillheten börja sjunga

Sedan kom idén som först lät galen. En scen. Åttio meter under jord.

Tre år av arbete senare, 2020, stod den där i storsalen. Cirka tjugo meters takhöjd. Utsikt mot den stora sjön. Akustik som förenar katedral och friluft. Scenen gjorde det möjligt att låta musik och berättelser fylla rummet där malm en gång bröts. Världen utanför kunde nu kliva ner och upptäcka att stillheten också kan sjunga.

Bastun, sjön och Gruvfruns ritual

Ett år senare tog drömmen om gruvan en ny riktning. En halv kilometer in i berget, bara en halv meter ovanför den spegelblanka vattenytan, byggdes en bastu med virke från den egna skogen. Den underjordiska sjön nedanför har runt 40 meters sikt, är kall nog för att ta andan ur en och ren nog att dricka ur. Där, mellan hetta och iskallt vatten, växte ”Gruvfruns basturitual” fram tillsammans med Nordic Sauna Storys, en upplevelse som på bara ett år började locka gäster från hela världen.

Maskinhuset, det som nästan dött får nytt liv

På markytan väntade en annan sovande jätte. Det drygt 100 år gamla maskinhuset, övergivet och kraftigt fallfärdigt efter gruvans nedläggning 1968, fick till sist en ny chans. Med stöd från bland andra Länsstyrelsen och EU restaurerades huset efter originalritningar, tills det åter stod där som en stolt påminnelse om byns historia. I dag fylls det av ljus, musik och röster när det används som eventlokal för bröllop, fester och middagar, en plats där gruvans industriarv fortsätter att leva, fast i en ny form.

Traditionerna växte fram på samma sätt som allt annat här. Försiktigt, sen självklart. Lucia i gruvan, där körsång och ljus följer klippans former. Valborg, som började litet och blev en spektakulär kväll med musik, eld och pyroteknik ovan och under jord. Lokala samarbeten blev ryggraden. Tillsammans med körer, hembygdsförening och företag i bygden har vi skapat något som är större än en destination. Det är en gemenskap.

Traditioner, gemenskap och envishet

Från kompisgänget till ideell förening och nu ekonomisk förening har verksamheten bedrivits i samma anda. Inkomster återinvesteras i platsen och i människorna omkring den. Vi samlar in berättelser och föremål, vårdar historien och låter den bli en del av framtiden.

I dag vilar verksamheten på fyra ben:

• Guidade turer i gruvans 30 km torrlagda delar
• Dykning i de kristallklara underjordiska sjöarna
• Event på en underjordisk scen och i Maskinhuset på markytan
• Basturitualer på en världsunik plats

Vägen hit har verkligen inte varit spikrak, men den tar oss framåt. Årets kooperativ i Dalarna 2022. Dalarnas kandidat till Stora Turismpriset 2023. Nature’s Best Sweden 2024. Travelers’ Choice på Tripadvisor flera år i rad. Nominering till Dalarnas byggnadsvårdspris för Maskinhuset. Utmärkelserna är hedrande, men de är också något annat. De är kvitton på att envishet, omtanke och respekt för platsen kan bära långt.

Allt började med ett litet hål i marken och några unga som inte kunde låta bli att titta efter vad som fanns där inne. Det fortsätter med varje besökare som tar ett steg till, ett steg nedför en stege, ett kliv ut i det okända. Ett djupt andetag innan musiken börjar. Äventyrsgruvan är beviset på att drömmar får plats även där ljuset inte alltid når.

Kom som du är, låt berget bära dig, och om något verkar omöjligt, ge det bara lite mer tid.

Gruvans och arbetarnas historia

Under skogarna vid Tuna Hästberg har järnmalm brutits i minst ett halvt årtusende, från små handgrävda gruvor till en av Bergslagens mer betydande industrigruvor. Kring 1918 anlades nya djupa schakt med hissar och maskinhus som moderniserade hela driften, och gruvan växte till ett enormt underjordiskt landskap med schakt som träckte sig ner till 552 meters djup och miltals av tunnlar. Som mest slet omkring 150 gruvarbetare under jord med det tunga arbetet, och ungefär lika många hade sina jobb ovan jord. Runt gruvan växte ett helt samhälle fram och byn blomstrade i skenet av gruvans verksamhet.

Under 1960-talet började den goda malmen sina och priserna sjönk, i takt med att efterfrågan minskade. I gruvans slutskede bröts även ett dagbrott under fyra år, men där var malmhalten så låg att berget såldes som gråberg och gick till utfyllnad vid vägarbeten. Totalt togs runt 9 miljoner ton berg och malm upp ur Tuna Hästbergsfältet innan den sista salvan sköts och gruvan slutligen tystnade vid nedläggningen sommaren 1968. Mörkret och tystnaden tog över och kvar blev en delvis orörd underjordisk värld, som en tidskapsel under byn fylld med historia.

Baggbodykarna

Det började med ett kompisgäng och ett olaga intrång i den gamla gruvan i Tuna-Hästberg. De blev bergstagna i mörkret och dagen efter tändes den första lampan i gruvan. Ganska snart bildades den ideella föreningen Baggbodykarna. Fokus låg på det som finns under jord, både i torrlagda och vattenfyllda utrymmen. Gruvor, grottor och miljöer som normalt är otillgängliga. Arbetet handlade inte bara om utforskning, utan om att göra det på ett säkert och metodiskt sätt samtidigt som att allt som upptäcktes dokumenterades. Det fanns ingen önskan om att vara extrema och starten fanns varken kunskap eller ekonomi, men engagemang och envishet i överflöd. Med teknisk dykning, gruv- och grottdykning samt klättring och SRT (repteknik) som verktyg tog de sig längre, och redan tidigt filmade, fotograferade och publicerade de material från övergivna underjordsmiljöer, bland annat via en egen webbplats som fanns online redan 1998.

Det som särskilde Baggbodykarna var långsiktigheten och “kringarbetet”. De byggde steg för steg upp förutsättningarna för att projekten skulle kunna genomföras och senare öppnas för fler. I Tuna-Hästberg innebar det bland annat att undervattensdelarna systematiserades med permanent linläggning i den underjordiska labyrinten, vilket gjorde dykningen säkrare och mer strukturerad. Parallellt utvecklades även de torra delarna med rutiner, säkerhetsfokus och arbetsmetoder där utbildning, träning och rätt utrustning var grundprinciper.

År 2000 genomfördes den första guidningen med betalande gäster, som utrustades med hemmabyggda pannlampor och säkerhetsutrustning. Priset var blygsamma 150 kronor och inkluderade ett lagat mål mat. De små inkomsterna möjliggjorde investeringar och öppnade gruvan för fler besökare. Efter år av utforskning, dokumentation och praktiskt uppbyggnadsarbete kunde platsen successivt utvecklas från ett svårtillgängligt gruvsystem till en etablerad destination, först för dykning och senare även för upplevelser.

Baggbodykarna sökte kunskap i Sverige och internationellt, och samarbetade med andra organisationer, bland annat grottdykare i England och Norsk Grottedykkerforbund (NGDF). Ett stort antal expeditioner och utforskningar genomfördes tillsammans med bland annat Svenska Speleologförbundet (SSF), exempelvis i Lummelundagrottan, Korallgrottan och Bjurälven. Säkerhet stod alltid i centrum. Metoder, infrastruktur och ibland egenbyggd utrustning utvecklades för att kunna lösa uppgifterna på rätt sätt. Deras specialistkompetens inom dykning kom också att användas i särskilda uppdrag åt Försvarsmakten, svensk och norsk polis samt kraftbolag.

2009 övergick all verksamhet och inventarier från Baggbodykarna till Äventyrsgruvan. Medlemmarna, Aron, Daniel, Fredrik, Martin, Nicklas och Tobbe, fortsatte med sitt arbete i den nya föreningen. Ett stort tack riktas till Baltic Sea Tech Divers (BSTD), som var en viktig och ödmjuk inspirationskälla i Baggbodykarnas tidiga skede.

Verksamheten i dag – våra fyra ben

4. Basturitualer

Gruvfruns basturitual – bastu och kallbad en halv kilometer in i berget, strax ovanför vattenspegeln.
Kombination av naturkraft, stillhet och guidning i en unik miljö.

Läs mer om basturitualen här.

Utmärkelser, nomineringar & kvalitetsmärkning

• Årets kooperativ i Dalarna 2022 (Coompanion) – för värdeskapande föreningsdrift och lokala samarbeten.
• Dalarnas kandidat till Stora Turismpriset 2023 – för omvandlingen från övergiven gruva till hållbart besöksmål.
• Nature’s Best Sweden 2024 – kvalitetsmärkning för hållbar naturturism.
• Travelers’ Choice (Tripadvisor 2021–2025) – tillhör de 10 % högst rankade besöksmålen globalt baserat på gästomdömen.
• Nominering till Dalarnas byggnadsvårdspris 2025 – för varsam restaurering av Maskinhuset med traditionella tekniker och material.